Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgifvit sin sista tolfskilling. Han öppnade och
bad herr Ficker med en viss grad af förnäm
artighet stiga in.
Orsaken, hvarför Wetterqvist sjelf ej
längesedan underrättat sig om denna affär, var
den att han fruktade det Lisa för sin mor
om-nämt följden af mötet i Humlegården, i
hvil-ken händelse han hellre underkastade sig hvad
plåga som helst, än att träda inför den
för-törnade moderns ögon. Men då han af
hennes kusins beskickning erfor att stolts Lisa ej
nedlåtit sig till klagan — ett drag, hvilket, i
parentes sagdt, något höjde henne i den fordne
älskarens ögon — antog notarien genast skicket
af en person, som talar med någon
underordnad.
“Min kusin...“ började Wilhelm, men då
han hastigt besinnade sig att hofmästarinnan
inpräglat i hans minne att han skulle helsa
från henne och icke från Lucie, rättade han
sig hastigt... “min moster fru Fågelqvist, ville
jag säga, fruktade det herr notarien kanske
icke var rask, efter pengarne för taflan ej
blif-vit afhemtade, och derföre skickade hon dem
med mig på fru Normans vägnar.“
“Jag var ej säker på att den var såld
ännu, men hade tänkt titta dit i qväll eller i
morgon bittida. Emellertid får jag tacka herrn
så mycket för besväret. Var så god och helsa
fru Fågelqvist att jag mår fullkomligt väl, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
