Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjortonde kapitlet.
Kammarspisning hos notarien med kritik öfyer
affärer, poesi och modlöshet. Dagen derpå
lyfter han hufvudet tre tum högre.
Ur den skumma labyrint, hvari notarien
Wetterqvists tankar förirrat sig, rycktes de
plötsligt af Rosells röst utanför dörren.
“Lås upp, din galning!“
“Min plågoande!“ suckade Wetterqvist.
“Men lika mycket, må han smäda, fördömma
min stolthet — hvad gör mig nu ett lidande
mer eller mindre? I morgon sitter jag på
gilstu’n.“
“Nå, slipper jag icke in? Ta mig fan,
är det icke så godt att du resolverar dig att
låsa upp, ty jag går icke min väg innan jag
träffat dig!“
“Hvad är det värdt att bråka på det
sättet... Jag har icke ärnat vägra dig inträde!“
sade Wetterqvist, i det han öppnade och
insläppte sin gäst. “Nå, hvad tycker du om min
boning? Den röjer, som du finner, mycken
trefnad och jag sjelf är den belåtnaste
men-niska under solen. Du ser mig färdig att göra
dig sällskap tillbaka utför trapporna och
ytterligare, då jag kommer ner på gatan, utan bråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
