Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orörlig, På läppen syntes likväl ett bemödande
att le, men det var ett osaligt leende.
Rosell tömde sista glaset ur buteljen. “Nå,
är du alldeles borttappad? Var det ej
romantiskt kanske? Låt oss dricka en skål för den
stackars lille satan, som ur vaggan kastades
ut i vida verlden, och säg mig se’n om det ej
är bättre att helt enkelt heta Wetterqvist, bära
sin fars ärliga namn, än nödgas taga sig ett
eller tigga det af annat folk? Seså, erkänn
vackert att det ädla blodet understundom
tillåter sig rätt snygga snedsprång! I min slägt har,
gudskelof, aldrig en adlig droppe flutit
Men hvad dj..n kommer vid dig, menniska?
Jag tror du vill rakaste vägen efter baron
Henning!“
Notarien hade sprungit upp, kastat stolen
jemte butelj och glas öfver ända och stod der
med sammanknuten hand och skälfvande
läppar framför Rosell.
“Du vill skymfa mig, eländige!“
“Skymfa dig — är du då verkligen från
vettet? Sök nu att återkalla ditt förnuft! Detta
är ett alltför befängdt och tragiskt spektakel
att komma så apropos.“
Notarien lät sin hand mekaniskt nedsjunka.
Utan att säga ett ord, betraktade han Rosell
med en blick af så djup och vältalig ångest, att
denne kände ett verkligt medlidande. Oaktadt
sin lättsinnighet insåg Rosell och beklagade
att han på något kännbart, särdeles grymt sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
