Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att kongl. sektern är förlofvad. Nå, en
för-lofvad karl bör ha reda på sig!“
“Förlofvad — är han det?“ utbrast Lisa
skrattande. “Då måtte det skett helt nyss,
för, så vidt han icke narrat mig, tog hans sista
förlofning slut för tre år sedan.“
“Hvad,“ utbrast kamrern, “var det bara
gyckel?“
“Visst icke, det är en sanning, som jag
vill våga lif och heder på, att jag för tre år sedan
blef förlofvad med brukspatron P:s dotter.“
“Nå, hvad säger du nu, Lisa?“ yttrade
kamrern förnöjd.
“Jag säger att han är en stor skälm,
morbror, som icke tillägger, det hvar menniska
vet, att mamsell P. slog upp med honom efter
några månader och gifte sig sedan.“
“Min bäste kamrer,“ inföll Rosell hastigt,
“jag talade dock ingen osanning. Det gör jag
aldrig. Hade herr kamrern t. ex. behagat visa
så mycket deltagande för min obetydliga
person att efterfråga om förlofningen ännu
fortfor, skulle jag lika sanningsenligt försäkrat att
det tyvärr ej förhåller sig så.“
“Men att uttrycka sig så, att det föll af
sig sjelft att kongl. sektern ännu var förlofvad
karl, sådant var visst högst lofligt och
förtjenst-fullt! Jag hade haft bättre tankar om kongl.
sektern — men det är ett vishetsspråk som
säger, att man icke ser folk längre än till
tänderna.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
