Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
clet ringaste behagligt stämd, då lian på
sön-dags-förmiddagen helt trött anlände. Nej, han
nändes tvärtom finna det högst ledsamt, ty nu
visste han egentligen icke hvem som skulle taga
hand om honom och se till att han finge något
mera än blott ångan från köket.
Ingen själ tycktes röra sig i prestgården,
hvarföre kamrern tittade in genom förstugan
till det mindre huset, den så kallade
gästbygg-ningen, men äfven den var tom, och ehuru
det äfven här ända ut på förstuguqvisten var
löfvadt och granrisadt, rönte den resande ingen
tröst. På skjutsbondens inrådan begaf han sig
slutligen ti! 1 den del af stora byggningen, der
han nödvändigt måste finna folk, nemligen till
köket.
En gammal skumögd piga sysslade i spisen
och såg i kors åt dörren, när kamrern öppnade.
“Hvem ä’ det?“
“En främmande, min vän! Är herrskapet
i kyrkan?“
“Ja, det ä’ di allihop, för det ä’ offer åt
den nye komministern.“
“Det var ganska ledsamt. Fins ingen i
huset hemma mera än ni, min gumma?“
“Jo, Britta, som ä1 inne och dukar.“
“Nå, det var dock något!“ menade
kamrern. “Var så god och kalla på henne, så tör
jag få veta hvar jag skall göra af min
kappsäck och livar jag får gå in och vänta.“
“Förstudörn ä’ inte läst, dra bara på klin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
