Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Hvem bullrar så tidigt på vinden, kan hon
säga mig det, min vän?“ frågade kamrern, som
redan fått vissa små Ijufva misstankar, en
ladugårdspiga, hvilken med sina mjölkbyttor kom
vandrande öfver gården.
“Åh, dä ä’ mamsell Sabina, som väfver dräll
i nattstu ga’! Hon ä’ alltid uppe före någon ann
i huset.“
“Hvilken qvinna,“ tänkte kamrern, “sådan
idoghet och flit! Hon kunde med sina snälla
vänder föda och kläda sig sjelf, och en liten
vacker förmögenhet se’n ...“ Lassman
spatse-rade fram och tillbaka under starka
funderingar.
“Ar herr kamrern så tidigt uppe?“ hördes
en redan bekant röst bakom honom, och
Sabina, i sin hvita bomullsschal och en något
kort och snäf ljusrandig klädning, helsade
honom i förbigående. Hon var ännu i papiljotter
och kippskor. Derföre hastade hon förbi,
hållande den lilla näsduken så behagligt öfver
kinden att körsbäret icke syntes.
Kamrern vågade ej uppehålla henne:
också syntes hon honom mera obehaglig i dag.
“Men hvad gör det yttre skalet, blott kärnan
är frisk och god!“ tröstade sig den tålige
mannen. En stund derefter inbjöds han att dricka
kaffe i salen, der prosten väntade och dit
Sabina äfven snart kom, ljuf och leende, i
kängor och lockar och ett svart
bombasinsförklä-de, hängande jemnt tvänne knappa tum nedan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
