Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stördt, och bror lärer icke tveka att gifva
henne och mig den enda upprättelse, som kan
gifvas och den vi ha skäl att vänta?“
“Ja, min heder, mitt goda namn och rykte
äro för alltid förstörda!“ pustade Sabina,
häftigt uppfarande ur dåningen. “Jag har ju,
stackars flicka, blifvit funnen ensam med
kamrern, den farliga menniskan, som utlagt sådana
snaror för mig!“
Kamrern förklarade detta som ett misstag,
emedan äfven pigan varit inne och dessutom
ingen skada skett.
“Bror tar saken temligen lätt!“ återtog
prosten. “Men jag vill hoppas bror icke
kommit till mitt hus för att göra min dotter till
en visa i orten? Räcken hvarandra vackert
handen, så kunna vi fira tvänne förlofningar i
afton, ty jag gifter mig snart med Sofie!“
Hade det nu icke varit i en så förfärligt
kinkig stund, skulle Sabina bestämdt svimmat
för tredje gången. Nu insåg hon
nödvändigheten att ej låta tillfället gå sig ur händerna.
Med en outsägligt talande och ljuf åtbörd
räckte hon ut handen emot kamrern.
“Försoning!“ hviskade hon och höjde de
blygsamma ögonen mot den väntade brudgummen.
“Bror har således friat till Sabina?“
erinrade prosten och gjorde min af att lemna
visthuset.
“Ne-hej, se ta mig fan jag det gjort, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
