Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Du skall väl få liöra, Lisa... Men det var
bra att du var här, så jag slapp gå hem till
er efter nyckeln. Låt oss gå upp bara!“
“Nej, gudbevars, kan morbror tro att jag
vill vänta sä länge? Kommer morbror bara
först väl upp, så blir det mycket annat att
tänka på, och jag förgås af nyfikenhet, om
jag icke får veta det ringaste. Söta morbror,
det är ju bara att nämna en månad — ty
tiden är naturligtvis redan utsatt?“
“Seså, vi få väl talas vid om det. Låt mig
göra ifrån mig skjutsbonden först!“ yttrade
kamrern icke utan en liten förlägenhet vid
tanken på ’det slags redovisning, han på sätt
och vis skulle blifva tvungen att aflägga.
“Bara ett enda ord, morbror! Låt se,
oktober, november, december — nej, det blir
nästan för kallt!“
“Det blir ingen vidare resa af. Ge dig nu
till freds och låt mig komma upp och ,i ro!“
“Jaså, hon reser hit! Bröllopet blir här?
Åh, det var förträffligt, då får jag vara med.“
“Ja, Lisa, du skall vara med!“ sade
kamrern, under det han struttade uppför
trapporna, med hattfodralet i ena handen samt
snusbuteljen och käppen i den andra. “Och än mer,
Lisa lilla, du skall... men st, vänta, låt mig
hemta andan först! Det var fan till skakande:
jag trodde min själ aldrig att Hornsgatan hade
tagit någon ända. Men hör nu, min flicka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
