Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att rädda det från sådant olycksöde, gjorde
jag en rock till morbror och en klädning till
mig sjelf, som riktigt kläder mig.“
“Kors, hvad?“ utbrast kamrern, för
hvil-ken denna dristighet var ett betydelsefullt omen.
“Hon har,“ tänkte han, “förfarit med mitt gods
liksom om det varit hennes eget. Hon har
delat det emellan oss — och alla dessa gamla
kattun-stycken kunde hon kanhända kläda sig
med i flera år! Hon är påhitten: jag kunde ej
behöfva köpa det ringaste?“ Så aflöste den
ena angenäma förmodan den andra, och allt
detta var Lisas lycka, ty i ett annat lynne,
med olika funderingar, hade kamrern
säkerligen högst ogunstigt upptagit Lisas oförsynta
näsvishet att efter eget behag disponera öfver
ett helt stycke madras — tillhörigt honom.
Mamsell Lucie syntes äfven sjelf något
förundrad öfver den omständigheten att den
väntade straffpredikan uteblef, och denna känsla
minskades visst icke, då kamrern tilläde: “Det
är roligt att du så der kan sy sjelf, Lisa! Det
tycker jag mycket om: det insparar icke litet
penningar det. Men en annan gång skall du
fråga mig till råds först, hör du det — ty i
den här rocken kunde väl sämre tyg gått an!“
“En annan gång?“ upprepade Lisa leende.
“Morbror öfverträffar all min förväntan, ja,
morbror öfverträffar alldeles sig sjelf. Jag får
icke allenast slippa bannor, som jag kanske
allt ändå förtjente en liten smula, utan jag får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
