Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stod Wetterqvist med bröstet uppfyldt af både
himlen och afgrunden. Hvarje af dessa ännu
sköna och högsträfva drag inpräglade han i
minnet. Ack, hvad hans hjerta klappade,
hvil-ket qval derinne, hvilka olika rörelsegrader
som vexlade kyla och värme i hans blod!
I detsamma gick friherrinnan Lindfelt förbi
fönstret. “Se notarien Wetterqvist!“ sade hon
halfhögt. “Det är dig han så skarpt fixerar!“
och friherrinnan slog sin greflige svåger lätt
på axeln. Äfven han såg ned, en kall, isande,
likgiltig blick träffade främlingen — sonen.
Blodet flydde från Wetterqvists kinder:blott
ett enda ögonkast skickade han ännu uppåt
fönstret. Sedan försvann han. Den natten fanns
han icke på sitt rum.
“Så besynnerligt,“ utbrast friherrinnan,
“hvad den menniskan är lik dig! Märkte du
det icke sjelf?“
“Jag märkte ej annat än att han bar sig
åt som en fåne!“ svarade grefven i kall ton.
Matilda stod vid det andra fönstret, skymd
af gardinen: äfven hon såg notarien. Hon
varse-blef när han stannade, hon följde med sin blick
den utomordentliga rörelsen i hans anletsdrag,
den märkbara vårdslösheten i hans annars
ståtliga skick. Hans sista blick åt fönstret
bemärktes äfven af henne, och ehuru hon på intet
tillfredsställande sätt kunde förklara en så egen
händelse, kände hon likväl en oredig smärta.
Redan från början af sin bekantskap med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
