Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg... Men jag fick ej höra hvad som
fängslade notariens uppmärksamhet då om aftonen?“
“Just hvad friherrinnan sjelf behagade
anmärka: jag öfverraskades till den grad, att jag
var nog oskicklig att förgäta all artighet.“
Anmälandet af ett par främmande gjorde
ett hastigt af brott i notariens plågsamma
ställning och uppfyllde på samma gång Matildas
innerliga önskan. Men det gick med den unga
fröken som det ofta händer menniskor, när de
oförmodadt få sin vilja fram: i stället att
medföra trefnad, skapar den väntade tillfälligheten
endast något tryckande.
Matilda kände sig på ’en gång rädd och
besvärad. Hennes deltagande för notarien var
visserligen lika stort, om ej större, men sedan
modern lemnat rummet, kunde hon icke säga
ett ord, synnerligast derföre att notarien
rodnat och sett på henne, såsom hon tyckte, med
andra ögon än vanligt.
“Är grefve L. ännu qvar i staden?“
frågade Wetterqvist, då tystnaden hotade att blifva
alltför lång.
“Nej, onkel reste i dag på morgonen.
Han var så god och ville ha oss med sig till
Dagstaholm, men mamma tyckte att den resan
skulle kommit för mycket apropos, isynnerhet
som vi voro der hela maj och juni månad.
Nu fara vi ej förrän nästa vår.“
“Herrskapet blir då länge borta?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
