Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men klockan slog både half och tre qvart
till 5, och ännu hördes icke kamrern af.
När den var fullt 5, blef hon verkligen orolig.
“Man skall få se“, sade hon, “att det gripit
gubben, så att han icke går på Par Brikoll!
Men det får icke ske: han skall“––––––- här
ändrades uttrycket i Lisas ansigte till en mild,
försonande ödmjukhet, och sådan trädde hon
ut i förstugan och klappade på sin mans dörr.
Kamrern hade blott råkat försofva sig litet,
emedan han lagt sig senare än vanligt. Men
vid Lisas knackning vaknade han genast och
förstod derjemte att det nu var han som hade
makten i händerna. Han ville också med all
värdighet utöfva den.
“Är det du?“ sade han kallt, då Lisa
inträdde.
“Ja, min vän, jag undrade hvarföre du icke
kom in som vanligt och drack ditt kaffe...
Skall du ej kläda dig?“
“Kläda mig.. Kan du tro att, efter det som
föreföll i middags, jag skulle ha någon lust
att gå i sällskap? Nej, det nöjet har du
förbittrat för mig!“
“Åh, säg icke detta! Kom ihåg att jag
ännu är så ung.. Jag har ju ingen erfarenhet
alls, men blir nog bättre med tiden, om du
har litet tålamod med mig i början. Jag vore
så ledsen att jag icke kan utsäga det, om du
stannar hemma för mitt oförstånds skull. Gör
icke det, om du håller det ringaste af mig!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
