Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de rika gasskyarne af hennes lätta klädnad
yrde omkring henne. “Det fattas mig något!“
hon ryckte en bronserad Napoleons-bild från
kakelugnen. Med denna klenod sprang hon
tillbaka in i kammaren, och sedan hon på bästa
möjliga sätt tillstyrt alltsammans, kom hon åter
fram, bärande på armarne deri lille Napoleon,
inhöljd i flor och till hälften dold af hennes
långa, mörka hår.
“Tag nu hit spegeln och håll den
framför mig! Till sjelfva festen får jag nog låna
mig ett litet lefvande barn. Bör jag ha det så
här?“ och hon vände och vred verldshjelten i
åtskilliga ställningar.
“Tänk för guds skull icke på någon annan
representation än denna!“ sade Rosell, som icke
längre var i stånd att återhålla leendet:
“Dessutom,“ tilläde han i allvarsam ton, då han såg
Lisas synbara missnöje, “är denna scen af
för storartad betydelse att efterhärma vid ett
sällskapsnöje. Jag bedyrar att det verkligen
icke går an!“
“Åh, nog vet jag hvarifrån det kommer!“
sade Lisa, som trodde att Rosells svartsjuka
uppreste sig emot tanken att flera personer skulle
få skåda den syn, som förtjuste honom sjelf.
“Men tala icke om det, utan kom bara hit
med spegeln!“
Han lydde. Han höll den stora spegeln
framför henne, och i den såg Lisa icke
allenast sin egen gestalt, hon såg äfven Rosells
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
