Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att lägga mig, om det beliagar mig att vara
uppe? Jo, jag menar det —och jag lägger
mig partout icke!“
“Så gör då som du behagar! Men med
ljus skall du ej sitta här: jag sätter icke huset
på spel för dina nycker ...“
“Du måtte väl skäms att ta ljuset ifrån
mig ... släpp ljuset!“
“Nej, min själ, jag det gör!“ sade
kamrern, i det han tog mod till sig och vred
staken ur sin uppretade hustrus hand. Och han
tillslöt sängkammar-dörren efter sig.
Nu stod Lisa ensam i mörkret. Hon älskade
icke mörkret, hvilket hennes inbillning, ända
från barndomen, befolkade med en mängd
okroppsliga varelser. Lisa måste, för att slippa
vara ensam, beqväma sig till att ändå gå in
i sängkammaren, der hon kastade sig på soffan.
Gubben lade sig och släckte ljuset. Så
länge dyningarne af hans eget upprörda sinne
läto känna sig, hade han full kraft att motstå
Lisa, men efter hand, sedan han fullkomligt
samlat sig och kunde upprepa: “Allt detta har
varit.. från början menade hon ändå väl. .jag
har varit stygg,“ då — när svagheten började
infinna sig — fick ljudet af Lisas snyftningar
från soffan en helt annan ton. Knappt hade
han en qvarts tid öfverlemnat sig åt sina allt
mera veknande känslor, innan han steg upp,
svepte nattrocken omkring sig och trefvade
bort till soffan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
