Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nittonde kapitlet.
För att slutet ej måtte bli på förhand bekant,
har detta kapitel icke fått någon
no-tificerande öfverskrift.
Emot sommaren började kamrern att
besväras af en svår andtäppa. Med bästa vilja
kunde han ej mera följa Lisa öfverallt: han
kunde blott bibehålla sin gamla plats vid
fönstret och till sitt eget lidandes förhöjning
genom reflexionsspegeln iakttaga stunden för de
vanliga förmiddags-visiterna.
v“Nu komma mina plågo-andar igen,“
mumlade han sakta, och Lisa, som i gubbens
an-sigtsuttryck hade den bästa reflexionsspegeln,
gick alltid, så snart hon varseblef hans
tilltagande oro, till spegeln för att rulla upp
loc-karne, draga mössan till rätta eller fästa om
kråsbandet.
“Hoj, hvad mitt bröst är tungt!“ suckade
kamrern, i det han lät ögonen långsamt
vandra från reflexionsspegeln till sin hustru.
“Min stackars gubbe, hvarföre håller du
dig icke i ro?“ sade Lisa med en viss
hjert-lighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
