Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fragmenter af Ediths tankar öfver sig
sjelf och sina intryck.
”Kors, min du, vi ha gått om hvarandra!
Jag ville möta dig, men som du dröjde och
det gjorde ondt i mina ögon att stå och kika
i solen, gick jag rakt ned till Svenstorpet,
men du var redan din kos.”
”Jag gick skogsstigen, farbror lille!”
”Du nämde ju i går, att du aldrig tar
skogsstigen för stättornas skull.”
”Ja, men jag glömde dem i dag.”
”Naturligtvis ... Nå, tag mig under armen
nu och låt oss prata en smula förnuft!”
”Nej, farbror, jag är icke disponerad för
det slaget i afton! Dessutom, hvad kan vara
oförnuftigare än att vara förnuftig?’’
”Fy, min du, det är ett dåligt skämt!”
”Dåligt.. tänk om jag haft någon af mina
tre riddare här, de skulle utbrustit: ’Hvilken
qvickhet, hvilken originalitet’.. . sannerligen, jag
suckar redan öfver mitt förhastande att afskeda
dem!”
”Det var det klokaste du gjort.”
”Jag tror tvärtom, att det icke alls var
klokt. I tisdags, då öfverstlöjtnanten reste,
hade jag redan frossbrytningar. I torsdags,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
