Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vecka sedan gifvit ditt löfte, hade Sven (såsom
hon helt naivt uttryckte sig) gått att tala med
bruksförvaltarn att han skulle bli din make.”
”Min make ?” utbrast Edith skrattande. ”Herr
Helmer! Tänk, sådan otur att jag fick
korgen . . och den saken lider ej minsta tvifvel.”
”Men, hvarföre vägrade han att följa de
öfriga i kyrkan?”
”Åh, han hade väl någon angenämare
sysselsättning i sigte. Uppriktigt taladt, står jag
också långt hellre emot en ärlig bonde, ty
bland alla slags menniskor finnes det inga
odrägligare, än dessa halfbildade halfherrar
med air af seigneurer.”
”Jag är ledsen, min du, att höra dig fålla
sådana yttranden, hvilka lika litet hedra ditt
hjerta som ditt omdöme... det märks nog att
Helmer icke är någon halfbildad halfherre. Du
vet ju att han icke blott är en akademiskt
bildad man, utan dessutom af en hederlig slägt,
och att han var innehafvare af sin ärfda
egendom, då olyckan träffade honom.”
”Just hans förhållande under den perioden
visar att han åtminstone är en man utan kraft
och framför allt utan geni. Tusen andra skulle
hafva redt sig och ej beböft gå från gård och
grund. Men livad gjorde han? Onyttiga
spekulationer, falska beräkningar. Slutligen
hyllande satsen: ’Njut, medan du lefver!’, reste han
utrikes och (efter hvad ryktet säger’) spelade
bort resten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>