Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
morgon, ledsagad af bondgummorna, bära den
lille torparsonen till dopet i kyrkan.”
”Om,” svarade Edith nu med tyst, men
fast ton, ”mamma gifver en sådan befallning,
skulle jag deröfver känna mig mycket ledsen,
men ...”
”Nog.. . jag måste bli lydd: du stannar
hemma!”
”Nej, mamma, jag kan det icke!”
Hofrättsrådinnan bleknade.
”Gud vet., Edith,” yttrade hon, efter ett
ögonblicks uppehåll, med en ton, hvars isande
kyla lemnade Ediths hjerta orördt, ”hvad
slutet blir på allt det här! Jag blundar och jag
bar blundat, så länge det gått an. Men här
måste ske en förändring. Det är jag, din
mor, som säger dig det, ty ditt trots, dina
nycker, din sjelfrådighet ha nu kommit till en
gräns, som .. måste bli den sista!”
Edith teg.
”Nå, är du villig att foga dig efter min
vilja ?”
”Ja, i allt, som icke strider mot min
öfver-tygelse.”
”Jag förklarar dig emellertid att detta icke
är tillräckligt. Ett barn måste lyda i allt och
utan undantag, då en förnuftig mor så fordrar.”
”Men sådana fordringar kunna ej göras af
en förnuftig mor.”
”Edith, Edith, jag fasar för dig, du lägger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
