Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på ett ställe längre än några minuter i
sänder, så frarat han ej hade någon mekanisk
sysselsättning, en egenhet, som ofta satte
fruntimren, särdeles mamsell Octavie, i förtviflan,
ty han aktade ej att trassla ihop hennes silke,
gnugga sönder hennes eleganta mönster eller,
nästan ännu värre, rita dem fulla med de mest
afskyvärda ansigten, för hvilket allt mamsell
Octavie också hämnades genom den
förklaringen, att grefven precist liknade ”ett lefvande
monument öfver tvinsjukan.”
Tredje egenheten bestod deri, att han ville
roa alla menniskor, och sig sjelf i första
rummet, med utläggningen af sina bisarra
elfen-bensbitar och begrundandet af huru alla dessa
otaliga enskiltheter slutligen växte och
fullbordade sig till en egen helhet.
Flera timmar å rad kunde han sitta så
fördjupad i detta nöje, att han helt och hållet
råkade förgäta om de personer, hvilkas
uppmärksamhet han vid början af sitt arbete sökt
fängsla, efter hand öfvergåfvo honom, litet
smått gäspande åt både honom och hans
figurer.
Den, som likväl ovedersägligen visade
tålamod, var farbror Janne, hvilken ock snart
blef så värderad af grefven, att han hedrades
med inbjudning till dennes enskilta rum.
Emellertid var farbror Janne ingenting
mindre än trakterad af att så der sitta
fast-spikad hela förmiddagen för att fundera på
Ji
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
