Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag tror,” afbröt Helmer, för första
gången genom sin min och ton röjande någon
otålighet, ”att fröken så många gånger låtit mig
förstå det der, att det torde kunna anses som
en malplacerad pligt att återkomma dertill.”
”Må vara!” sade Edith, och hennes sköna
ögon dröjde genom en hemlig dragningskraft
vid Helmers rynkade panna. . ”Men om frågan,
såsom det vill synas, rörer en insinuation mot
grefven, tycks det nästan vara en skyldighet
att tala öppet.”
”Som fröken behagar.”
”Är han ej en fullkomligt aktningsvärd man
såväl till egenskaper som handlingssätt?”
”Jag har icke den ringaste anledning att
om hans heder, grundsatser och karakter tänka
något annat än allt godt och förträffligt, men
fröken kan naturligtvis icke vara obekant med
den omständigheten, att han lider af... .”
”Af hvad?”
... af en sinnessjukdom, som stundom för
flera månader rubbar all redig tankeföljd.”
”Nej, vid gud, derom har jag icke hört
ett ord!”
”Jag gissar att hofrättsrådinnan af
grann-lagenhet icke velat göra detta förhållande kändt,
utan att det sjelfmant förrådde sig. För min
del har jag sedan i förgår på ett tvåfaldigt
vis haft kunskap derom.”
”Ar det mig tillåtet att fråga huru herr
Helmer fått dessa underrättelser ... I sin djupa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>