Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Måhända!”
”Hvem, om ej modern, är det som i
barnens lynne måste leta upp både ljus och
skuggor? Vissa karakterer behöfva en varmare
atmosfer för att utveckla sig.”
”Det är sant: jag har sett henne mild och
eftergifvande mot sin onkel, denne älsklige
gamle man, som jag i mina bref skildrat för
mamma och hvilken sjelf bemöter henne med
en så stor mildhet.”
”Ser du!”
”Ja, men det vill ej säga mycket. Med
huru mångas lugn har hon ej lekt! Ett hjerta
betyder för henne intet, så framt det kan
tillskynda henne en timmas förströelse att krossa
de förhoppningar, som hon aldrig gör sig
samvete af att uppväcka.”
”Har du sett detta?”
”Utan tvifvel!”
”Och ha de män, med hvilka hon tillåtit
sig denna oädla lek, verkligen lidit till sitt
lugn?”
”Hittintills tror jag icke att det varit
händelsen. Hon är en rik arftagerska, och många
hafva kanske blott derföre sökt henne . ..”
”. .. och blifvit gäckade, måhända rättvist,
ty huru sårande måste det ej vara för ett stolt
och ädelt hjerta att se sig eftersökt som medel
för ett så lågt mål!”
Ernst teg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
