Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
himmel), såg sig vid denna störtsjö belt
hjelp-löst om efter farbror Janne, men då denne ej
fans i rummet, tog han, efter en annan
ytterligare bugning, sitt parti att belt tyst söka
sig en stol i vrån vid kakelugnen.
Men ryttmästaren var icke den man, som
tappade fattningen för så litet.
Då grefven vände honom ryggen, fyllde
han det uppkomna afbrottet med en stor
dramatisk gest, liksom om han sett spöket i
Hamlet, hvarom ban äfven mumlade ett par ord.
Derefter kastade han sig, liksom drifven af
en oemotståndlig makt, öfver den på bordet
liggande gitarren, och innan någon ännu ens
frågat om han sjöng (att be honom göra det
efter en halftimmas bekantskap, kunde
naturligtvis icke komma i fråga), var ban midt
inne i Kaspers roll i Friskytten och sjöng och
deklamerade så att Hamlets spöke jagades
från kakelugnsvrån till dörren och skulle
säkert också försvunnit lika tyst och snabbt som
genom fall-luckan i teatergolfvet, derest ej det
stackars spöket blifvit motadt af farbror Janne,
som helt nyter ropade:
”Hvad står på, min käre grefve?”
”Ab,” utbrast ryttmästaren, i det han
blixtsnabbt föll ur operan in i dramen, ”är jag ej
så lycklig att här se den vidtbekante gamle
hedersmannen, de fattiges skyddsengel, hela
mensklighetens farbror, herr Janne Sternfelt,
känd för sina lojala tänkesätt, vackra känslor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>