Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom menniskovishet, och såsom en
förklaring och bekräftelse på denna sats meddelade
han mig en tilldragelse, hvarorn lian sjelf läst
handlingarne i Göta hofrätts arkiv.”
Allas blickar voro vända på farbror, utom
Ediths. Det var nu hennes tur att stirra i
elden.
Hon skådade der tvänne luftiga syner,
bvilka förekommo henne att få allt mer och
mer lif, ju mattare det röda skenet föll öfver
den falnande glödhögen.
Den ena af dessa syner visade henne
Helmer på knä vid sin mors dödsbädd, den andra
visade honom sittande vid den sirénlika
Hor-tenses sida.
”Ah, jag måste, jag vill, jag skall veta om
det finnes en mening i det, som denne
prat-makare antydt!” Och fördjupad i sådana
tankar var det endast Ediths kropp som återgaf
en lyssnande ställning.
Ryttmästaren var uppmärksamheten sjelf.
”Det var sent en vinternatt,” fortfor farbror
Janne, ”då domaren i den ort, der händelsen
tilldrog sig, hann fram till gästgifvaregården
straxt invid tingsstället. Som det var mörkt
öfverallt, oaktadt han visste sig vara väntad,
tog han för afgjordt att pigan ledsnat på att
längre sitta uppe, och emedan han var en
beskedlig man, hvilken icke särdeles fägnades af
att jstöra folk i dess hvila, beslöt han, sedan
han låtit skjutsbonden sätta in kappsäcken i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
