Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom på ett par dagar. Herre gud, hvad
det är för lefvande synd om den grefven!
Han nickar alltid så vänligt åt mig, hvar han
träffar mig.. och det säger jag att fröken,
sådan en himmelens engel hon än är, aldrig
har gjort rätt emot honom?
”Tyst, intet ord om den saken!”
”Nej, bevars! Nog tiger jag alltid ... Jag
talar inte en gång om, att fröken lider af
hjerte-qval, hon som en ann och en tredje och en
fjerde, för det är godt om det slaget på
Dagby, må tro!”
”Hvad kan det vara du nu kommit öfver?
Så mycket vet jag, att Edith icke tänker på
någon särskilt.”
”Jo men, gör hon så! Jag har sett henne
så pass i ångsten, jag, om natten då vi reste
hem från Ramsvik, att jag vet hvar skon
klämmer. Och fast han väl begriper att han
aldrig i verlden kan få henne, så är jag viss
på att han ändå är den, som bäst passar
henne.”
”Hvilken han menar du, i himlens namn?
Du gör mig för första gången riktigt nyfiken.”
”Är då husbond så blind, att han sjelf
aldrig grand märker?”
”Nej, jag har märkt intet, utom det att
hon blifvit ombytligare än vanligt mot grefven.
Jag tror likväl icke att ryttmästaren har
någon del i den saken.”
”Nej, men förvaltarn.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>