Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motstånd, som väntar oss, måste sakta, försig*
tigt och genom klokhet undermineras, ej
brytas, ty i det fallet — kom ihåg att jag säger
dig det — blir det våra förhoppningar som få
sitta emellan.”
”Jag lofvar dig, du älskade, ack, för
mycket älskade Ernst, att jag från och med denna
gudomliga stund vill betrakta mig som din
hustru, af hvilken du har rättighet att vänta
uppfyllandet af din önskan . . och, tro mig,
hvad helst jag i min sällhet skämtar, är det
mig dock riktigt ljuft att lyda dig, att en
gång vara i saknad af denna sjelfrådighet,
som hittills fallit mig så naturlig. Ja, jag är
stolt öfver att du i första ögonblicket af vår
förening låtit mig känna att — om det också
är jag som valt dig framför alla andra män,
liksom du bland alla qvinnor, hvilka sökt
fängsla dig, valt mig — jag dock icke i dig
vunnit en blott och bart älskare, en lydig slaf
af mina nycker, ty hade du kunnat bli det,
så skulle du aldrig haft en annan vilja än
min, första gången det blef fråga om vilja,
och då skulle du äfven varit nöjd att låta
mig ensam uppbära första stormen.”
”Jag skall minnas dessa ord för framtiden
och den händelse att du då tänker olika!”
svarade Helmer med själfull glädtigbet. . ”Men
nu, o ve, måste vi skiljas och återvända. Jag
tar vägen omkring, för att få tid att begrunda
huru jag skall inleda saken.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
