Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tigare som den är lugn och kall. Men på
det hela” (här gjorde ryttmästaren sitt allra
bästa för att i sina ögon inlägga en
sqvall-rande blick, så mycket svårare att frambringa
som det i hans hjerta ingenting i den vägen
fans att sqvallra om), ”på det hela är saken
mensklig nog å hans sida . . . Det finnes
varelser som göra förnuftet hos oss till en blott
leksak . .. Många flera än den förmätne
Helmer ha med öfvertygelsen om sin ringhet icke
ändå, o Olga, kunnat hindra sig från att hysa
känslor, hvilka kostat dem deras lugn!”
Mycket intresserad och uppmärksam
af-hörde Olga ryttmästarens galanteri, hvilket i
dag förekom långt tydligare än vanligt . . en
helt naturlig sak, då han just i dag insett att
Olga var hans öde och att det blefve
nödvändigt att tillse det ödet icke ginge honom ur
händerna.
Men på samma gång oerhördt djupt pinad
af sitt eget hyckleri, hvilket förfärligt afstack
mot de konvulsiviska ryckningarne i hans
nerver, den sjudande svartsjukan i hans själ,
orkade han ej fortsätta rollen, utan var färdig
att åter taga sin tillflykt till sina lättare
talanger, då bofrättsrådinnan i detsamma kom
ned på gården.
Vid hennes åsyn steg ryttmästaren upp,
och med minen af en prestaf, färdig att sätta
sig i spetsen för en likprocession, afvaktade
han vördnadsfullt hennes ankomst. Han hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
