Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Aha,” inföll hennes nåd, ”det fins då
någon, som kan förmå herr Helmer att låta höra sig.”
Helmer flög efter sin fiol (med Rosalie
kunde han alltid spela), men medan duetten
utfördes på ett sätt, som kom hofrättsrådinnan
att gång efter gång nicka ett sakta bifall, satt
Edith tillbakalutad mot ena soffan och tycktes
försänkt i sina grubblerier. Mamsell Octavie
satt på en stol bredvid henne, delande sin
uppmärksamhet mellan musiken och Ediths
synbara tankspriddhet.
Slutligen reste sig Edith till hälften upp
och stödde sig mot armbågen, men vid denna
rörelse halkade det lilla hoprullade papperet
från sitt gömställe ned på soffdynan. Edith
märkte det ej, men mamsell Octavies falkblick
spanade rof, och hon brann af otålighet att
komma åt den hemlighet, som pappersremsan
innehöll, men liuru . . Edith skulle troligen
märka sin förlust . . papperet låg ju straxt
bredvid henne.
Men då nu den unga fröken med en
drömmande blick åt instrumentet reste sig helt och
hållet, ljusnade utsigten för guvernanten, och
knappt hade Edith hunnit ett steg från soffan,
innan Octavie kastat sin näsduk öfver biljetten ..
nästa sekund hvilade den trygg i hennes
kjortelficka.
Först då man gjorde sig i ordning att gå
ut i matsalen, fick Edith byta en blick med
sin älskare. Och medan han lade igen forte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
