Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst, ehuru jag icke bör klandra mammas
förhållande emot mig, så har det dock från
barndomen haft en djup inverkan. Ömsom
smekt och förgudad, ömsom trampad i stoftet
för att lära mig en hörsamhet, som mitt eget
trotsiga lynne stundom icke ville underkasta
sig, växte jag upp, och under årens lopp
upp-stodo allt flera och flera ojemnheter. Vi
fordrade båda för mycket. Men allt detta skall
upplösa sig, då jag är skild ifrån henne. Jag
skall då kunna skrifva och säga henne att,
hvilka mina fel äu varit, jag dock har en dotters
hjerta. Och långt ifrån att beklaga mig öfver
det straff, hon utfäst, finner jag det fullt
rättmätigt, och en dag, Ernst, en dag, det är min
fasta tro, skola mamma och jag älska
hvarandra dubbelt mera än vi någonsin gjort.”
”Dessa dina ord, denna tro, framför allt
den lugna undergifvenhet, hvarmed du
betraktar de vilkor, hon gjort, skänka äfven mig
hopp . . . Men, min Edith, den slutliga
stad-fästelsen på våra löften får icke ske ännu.”
”Hvad!” utbrast Edith förfärad.
”Mod, min älskade, tre månader äro ju en
kort evighet, men denna måste vi ur två skäl
underkasta oss.. först af det, att jag behöfver
denna tid att sätta min ekonomi i ordning,
och sedan af det ännu vigtigare, att det för
dig blir nödigt att i ensamhet med dig sjelf
pröfva dina krafter och bereda dig på
förändringen. Kanhända, min Edith, behöfs det icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
