Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Seså, Barbro, sätt (lig nu utan krus!”
uppmanade Ernst, då Barbro, gapande på sitt
herrskap, drog sig baklänges mot kakelugnen.
”Ar det ej sant, min ljufva Editli, att vi nu
skola passa upp Barbro . . hon måste
nödvändigt minnas vårt bröllop så länge att hon kan
tala om det för sina barn, liksom vi skola
tala om det för . . .”
”Lyd!” ropade Edith afbrytande oeb drog
under glädtigt gyckel den förbryllade Barbro
till bordet. Och nu skulle man hafva sett,
när det ändtligen var skedt och ej längre
kunde bjelpas, huru systematiskt noggrant
Barbro tog knifven i ena hand och gaffeln i
den andra, huru långsamt och varligt hon
skar sönder steken! Brödskifvorna blefvo
aldrig omsorgsfullt nog gnidna med handen.
Och huru hon sedan, smuttande så nätt på
vinet, sade: ”Skål, herrskap, lycksam resa!”
och derpå började knapra på konfekten,
hvar-vid hon småmyste, såg i väggen på
kakelugnen och på rätterna, som hon hoppat öfver,
för att mera grundligt kunna göra om supén,
då hon fick vara på egen hand.
”Nu får det vara nog!” förklarade hon
slutligen, i det hon steg upp, ’läste från
bordet’ och gjorde två korta nigningar af den
mest trefliga effekt.
”Godt, Barbro,” menade Ernst, ”nu är det
åter din tur att tjena din vackra matmoder.”
”Hon skall väl duka af bordet först!” sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
