Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ögonkast åt Dagby.
Mamsell Lovisa Berntson, hittills föga sedd,
ännu mindre eftersökt, fann sig* vid
hemkomsten från sin resa ha blifvit en vigtig person.
Man ordentligen slets om nöjet att rå om
henne, att få afpressa henne hvarenda nyhet,
hon kunde medföra från den ort, der hon med
egna ögon sett den fordom så lysande fröken
Sternfelt lefva som hustru till en tarflig
arren-dator.
"Nå, kära mamsell Lovisa, huru var det
då egentligen, uppriktigt taladt oss emellan,
huru taga de säg ut, stackars menniskor? En
roman i verkligheten är föga lik den, man läser
om i böcker.’1
”Goda mamsell Lovisa, ett ord i förtroende!
Jag är visst icke nyfiken af mig i allmänhet,
men herr Helmer hade något så intrycksfullt
med sig, att jag både vill skratta och gråta,
när jag tänker mig den lilla småländska
idyllen. Och Edith . . fick icke mamsell Berntson
tårarna i ögonen, då mamsell Berntson såg henne
i sin nya bedröfliga ställning?1*
Till alla dessa frågor hade mamsell Lovisa
ungefär samma svar:
rDe lefva sob englar, försäkrar jag, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
