Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, sjelf kan besvara. Men detta
ögonblickliga välde bevisade ingenting, utom det, att
Edith ännu egde qvar sin lättfattlighet för olika
intryck. Här var det dock icke skönheten
som verkade (Mörnburg var ej ens vacker),
men det var. . ja, hvad, om ej det outredda,
som från hans inre menniska gaf en reflex åt
den yttre.
Ingen karakteristik öfver herr Mörnburg
behöfver emellertid borttaga de blad, som äro
ämnade för handlingen. De komma, dessa
tillfälliga bekantskaper (stundom maskerade
svart-alfer), och sätta sig vid vår fredliga härd,
värma sig vid vår eld och beundra öppet allt
skönt, som blommar i vårt glada hem. De
synas ej vilja oss något ondt: tvärtom äro de
våra vänner, och om vi ej känna oss benägna
att älska dem, trösta vi oss alltid med den
vissheten: ”Det här tager snart slut. .
lyckligtvis är det ingen gammal bekantskap som
man har svårt att bryta . . den här bryter sig
sjelf.” Och den gör så.
Lyckliga de, för hvilka denna tillfälliga
bekantskap sedan är som om den aldrig varit
gjord!
För en del utfaller brytningen annorlunda:
den åtföljes stundom af en skakning, mäktig
att spränga håde härden och hemmet, ett
förfärligt minne af dessa flyktiga bekantskaper,
om hvilka det heter:
”Jag har mig ingenting annat bekant om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
