Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han gick omkring åt trädgårdssidan. Allt
var lugnt. Hade icke den kärfva skjutsbonden
stått framför hästarna dernere i alm-dungen,
skulle han trott att hela synen med vagnen
varit en feberdröm, hvad som helst, utom en
verklighet.
Han hade nu hunnit till husets baksida.
Fönstren i arbetsrummet voro upplysta, men
luckorna ännu icke tillslutna. Ett par höga
jalusier’ var det enda som undandolde det,
hvilket passerade derinne . . . Men Helmers
längd var tillräcklig för att kunna se öfver
jalusierna.
Och smygande sig in emellan den nu
af-bladade syrénhäcken, stod han snart ända invid
fönstret till detta sin kärleks, sin lyckas fordna
tempel.
Se här den syn, som mötte hans öga,
under det hans öra uppfångade orden till den
gåta, hvars lösning han i nära fyra månader
förgäfves letat efter.....
Edith satt i hvilstolen med hufvudet
till-bakalutadt mot dess ryggstöd. Hennes kinder
voro sminkade af en hög skarlakansfärg,
ögonen glänste af en fosforisk eld, och den
svällande korall läppen sköt en smula fram öfver
den hvita tandraden. Man såg genast att hon
befann sig i ett af dessa exalterade ögonblick,
hvaraf det tyvärr fans så många i denna
qvinnas lif.
”Nej,” sade hon till Mörnburg, som stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
