Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten och poesien . . hvar, om man nyktert
håller sig till den kära norden, finnes något träd
med en smärtare och graciösare växt än den
unga granens? Hvilken brud bär väl på sina
lockar en mera förtjusande krona, än den
granen med sina späda, ljusgröna, i ”rose”
skiftande knoppar visar, då pingsthelgen vinkar
henne till bröllopsfest! Hvilket strängaspel
öf-verträffar väl suset i hennes mjuka, lummiga
grenar, man må höra detta sus antingen
under en sommarafton,* ackompanjeradt af trastens
melodier, eller en höstqväll, då nordanvinden
stryker sin mäktiga bas! Och sedan . .
hvilken ungdom är evigare än hennes? Står hon
ej, när jorden insvept sig i sin första snöfall,
ännu grön, ännu stolt i sina mera mognade
behag, ännu graciöst uppbärande sin resliga
växt, sin djerfva krona! Och när nu januari
kommer och kring denna krona virar sina lätta
snören af glittrande rimfrost, hvar fins då
hennes like, helst om man ser henne i den
stjern-klara vinternatten, då månstrålen firar sitt
biläger med kristallperlan, som darrande hänger
i sin gröna gunga!
Det var denna generation af granar som
gifvit dalen sitt namn: Grandalen. Och den
enväldige herrskaren öfver denna lilla fläck,
han, som älskade allt lef7ande i naturen, hade
en nästan religiös dyrkan för sina granar.
Då han någon gång var i tvehågsenhet
med sig sjelf huru en inrikes-fråga borde af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
