Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med underrättelse om hvem det var som körde
in på gården!”
Under den tid betjenten var frånvarande,
talades ej ett ord: blott en stark spänning,
ehuru mycket olika, syntes på de trenne
fruntimrens ansigten.
Andtligen öppnades åter dörren.
”Herr baron . . .” anmälde Lundin.
”Ah, så roligt!” ropade Olga och ilade ut.
”Icke ensam?” stammade Octavie.
”Jo, mamsell, herr baron är ensam.”
Hofrättsrådinnan hade rest sig upp.
Hennes läppar darrade sakta liksom hennes knän.
Hon snarare sjönk än satte sig tillbaka i
fåtöljen.
Lundin afträdde.
En qvarts timma sednare stod f. d.
konst-makaren (hvilken, sedan han sjungit, skroderat
och deklamerat sig till en rik brud, gifvit
konstens bana på båten) inför sin bleka, stumma
sv ärm od er.
Hans unga fru, som redan mött honom i
deras egna rum, hängde vid hans arm, ty hon
inbillade sig att hon var mycket betagen i sin
man, hvilken, om han ej mera roade de stora
sällskaperna med sina talanger, likväl ännu
gjorde dem gällande för sin hustru, som hade
den lyckliga tron att de voro lika många
bevis på hans ömma låga.
”Nåväl,” sade hofrättsrådinnan med full fatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
