Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilda stormen af sina tankar: de voro nära
att på nytt döfva henne.
”Och denna Octavie, detta afskum bland
qvinnor, som (jag måste nu verkligen tro det)
utöfvat ett hemligt inflytande på mig, hon, som
uppfostrat Olga, som försäkrat sig så varmt
älska henne . . hon kunde bedraga både
moderns och dotterns förtroende! Och ännu
rysligare är den olyckan, att Olga med endast
förakt ser ned på sin make. Det är blott
hennes värdighet som lider: hjertat lider ej.,
det har kallnat, tröttnat, nästan domnat.”
Hofrättsrådinnan hade uppstigit och gått
fram till fönstret, mot hvilket hon nu lutade
sin brännande panna.
”Janne, Janne,” mumlade hon, ”du sade
mig, när du sista gången gick härifrån, att
icke blott mitt högmod en gång skulle
straffas, utan att jag i mina egna sårade känslor
skulle få känna straffet för min orättvisa mot.. .
Nej,” tilläde hon häftigt, ”det var ingen
orättvisa: jag gaf henne ett fritt val, den
otacksamma, och det är måhända hennes afund mot
Olga som uppkallat de onda makterna .. . Nej,
åh nej, det är tyvärr följderna af min egen
blindhet: hvarföre lät jag snärja mig af den
ränkmakaren ? De hafva spunnit ett nät
omkring mig, de hafva ledt mig . . mig .. ja, då
jag strängt granskar dessa minnen, tror jag att
första idén om skilsmässa kom från Abbe . . Ha,
detta är för mycket: ledas af min måg, jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
