Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Så slutar den väl i någon annan gränd,”
svarade Helmer halft melankoliskt, ”ty till reel
gata lär den ej hinna ”
41.
Bref från farbror Janne.
Just vid samma tid, hvarom vi sist talat,
fägnades de unga makarne af en liten epistel
från deras faderlige vän.
Det var svaret på det bref, som
underrättat gubben om Ediths både sorger och
glädje, ty hon skref ej om de förra, innan hon
kunde fröjda farbror med den sednare.
Och så lydde detta svar:
”1 den kammare, min du, der Gud
förlänade dig den nåden att bli mor, har jag på
mina knän prisat och tackat honom, som tog
den bittra kalken från dina läppar, just då du
var nära att få tömma den . . . Ser du, barn,
huru rik Gud är på kärlek! Han gifver alltid
mera än han tager. Och tager han ifrån oss
det bästa, vi hafva på jorden, så gifver han
de tåliga det bästa, som kommer från himlen:
en fast tro och ett ödmjukt hopp.
Men det är icke jag ensam som tackat
honom. Hela kolonien har delat min fröjd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
