Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst nickade mystiskt, ocb sedan bordet
blifvit afdukadt och Barbro och Janne retirerat
till inre kammaren, satte ban sig med sin Edith
förtroligt på den rangliga spjälsoffan, denna
verkliga gengångare från ”rättesans” blåmålade
soffor.
Edith var färdig att förgås af nyfikenhet.
Hon hade knappt tid och råd att besvara sin
mans kärleksfulla smekningar . . . Ändtligen
började Ernst:
”Se, älskade, hur undransvärdt försynen
styr allt till det bästa! Den här händelsen är
verkligen värdig farbror Jannes många
exempel på. . .”
”Men så skynda dig! Jag är icke böjd
för att reflektera, min vän . . jag vill njuta.”
”Otåliga, så hör då! När jag för tio år
sedan tillträdde min ärfda egendom . . .” Här
berättade Ernst för sin hustru den upptäckta
bristen i sin fars böcker, orsaken dertill samt
den derpå följande nödtvungna uppoffringen,
hvarefter han slöt med de vigtiga orden: ”Jag
uppfyllde en sonlig pligt, och den återbär mig
nu genom mamsell Hermina B:s död mina 8,000 ♦
riksdaler banko, hvaraf hon uppbar räntan.”
”Ack, Ernst, dyre Ernst, huru stolt jag är
öfver dig!” sade Edith med tårade ögon. ”Se
der orsaken hvarför du ej kunde behålla din
egendom ... O, hade blott din mor fått ana
allt ditt ädelmod!”
”Hon fick veta den olyckliga hemligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
