Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt för båda att se allt detta lif, detta åkande
och farande.
Behagligt öfverraskad och helt stolt öfver
att ha blifvit tilltalad af fruarne i den granna
vagnen, steg Barbro fram med Janne vid
handen, under det den sednare helt betagen
ropade: ”Hopp hästen, hopp granna hästarna!”
”Ack, kära jungfru,” bad Olga, ”var så
god och lyft det vackra barnet upp i vagnen
till oss . . . Vill du komma hit, du lille pilt!”
”Janne åka, hopp, Janne åka!” ropade han
helt ljudligt till svar, då Barbro transporterade
honom upp i vagnen.
”Han heter Janne!” sade Olga och såg med
en egen blick på sin mor.
”An se’n, kära du.. det fins knappt något
vanligare namn.”
”Han är oppkallad efter fruns farbror!”
inföll Barbro, som tyckte det rätt väl kunde
anstå henne att säga något. ”Tala om vackert
för det granna herrskapet hvad du mer heter!”
tilläde hon i den berömvärda afsigten att
edu-cera pilten, men denne hade ej
uppmärksamhet för annat än de präktiga hästarna.
Vid Barbros första ord: ”Han är oppkallad
efter fruns farbror!” hade en djup blekhet
hastigt spridt sig öfver hofrättsrådinnans
an-sigte. Hon tycktes vilja fråga något mer, men
teg ändock.
Olga åter hade blifvit purpurröd. Hon
vände häftigt gossens ansigte intill sitt och yttrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
