Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
död omkring sig. Men detta minne, som de
läste i hvarandras blickar, slöt deras händer
liksom deras hjertan ännu härdare tillsammans.
De hörde musikens brusande toner, men det
förekom dem liksom om en rusande dröm
bortfört dem på sina vingar.
”Ännu alltid lika ståtliga, lika sköna!11
hvi-skade. gästerna. ”Ingen menniska kan väl på
deras ansigten upptäcka spår af lidande och
behof. Det kan aldrig ha varit så illa som
det berättades. Brukspatronen är en alldeles
syperb figur med den noblaste värdighet och
hans unga fru ännu vår yppersta skönhet och
tusen, tusen gånger mera behaglig än fordom.”
”Nå nå,” svarade en filosofisk matrona, ”hon
har också gått i lifvets skola!”
”Men är det ej underligt,” tilläde en
annan, ”att vår unga friherrinna, som ej gått i
någon sådan skola, ser ut som om hon
af-svurit hela lifvet! Ingen förmår henne, efter
första frangäsen med svågern, att dansa: bon
sitter som en gammal fru i soffan.”
”Det kommer deraf,” svarade den filosofiska
damen, ”att magneten drager jernet till sig
och att magneten blef qvar i Stockholm.”....
Bland det ljufvaste för Edith vid denna
fest var återseendet af hennes så kära vänner
Hortense och grefvinnan Rosalie, hvilka följt
henne till brudstolen, ingången till det lif-, som
varit henne så rikt på både qval och glädje,
samt Jenny, hvilken sett henne i hennes husliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
