Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från himlen sväfva nu; än första Pingsten,
Och andra röster nu derofvan tala!»
«Men honom väcka de dock ej,» så Fulbert,
Hvars alla tankar blott hos brödren dröja,
«En sömn så djup och stilla han ej njutit
På dessa fyra månader, som vexlat,
Alltsedan budet kom om Kejsarns död.» —
Och nu han börjar tyst att efterräkna
De märkligaste händelser, som timat
Från feberns början och för sjuklingen
Än, som han trodde, obekanta voro.
aSnart trenne månader sen Adalhard,
Den store, föll i Kejsar Ludvigs onåd
Och sändes bort till ön, till klostret Heri,
Derefter Adalhard den andres val —
Snart fjorton dagar sedan Grefve Wala
I ödmjuk Pilgrimsdrägt vid klosterporten
Begärde tagas upp — och fromt begynde
Sitt pröfningsår, likt andra arma munkar,
Fastän han är så godt som Kejsarns farbror,
Carls bästa svärd att Sachsama besegra!
Men hvilken sömn är detta! — handen kallnat! —
O, pulsen kännes ej!» — förskräckt han hviskar
Till Radbert, — «icke hjertat! — andedrägten
Jag hörer ej! — O; för hit lampan Fader!»
Men lampan ej behöflig blef, ty blixten
Upplyste dröjande ett anlete,
Som dödens stämpel bar i färg och uttryck.
1 mållös smärta Fulbert faller ned.
Hans bön är blott att ock få skiljas hädan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
