Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af himlens droppar öfverglittrade,
Af fogelskarans hvirfvelsånger väckta,
Och i den krona, som kastanien höjde
Invid och öfver bedjam på altanen,
En hymn anstämdes af mångtusen bin,
Tills nu den genombryts och öfversvallas
Af tornens klockor och af sång, som väldig,
Månghundrastämmig, hörs från Peterskyrkans
Näst ofvan trädens kronor öppna fenster;
Det djupa: Veni, Sancte Spiritus!
Så djupt, som vore hela svalget uttryckt
Emellan verlden, der Guds Ande saknas,
Och Biket, dit Han kommit med sin makt;
Så bedjande, att själn dess bana följer
Fram genom verldarna till fadershjertat,
Och så förtröstansfullt, som smälte redan
Bönhörelsen sitt svar i sången in. —
Men öfversvämningen af festens känsla,
I lugn och ljus och sång och färg förklarad,
Omsluter bedjarn med sin hela frid,
Den frid, der sjelfva bönen släckes ut,
Der inga vilkor mer för himlen ställas,
Der sjelfva hoppet dör, ty allt besittes,
Der fruktan, sorgen sina färger mista,
Der döden — lidandet i hvarje skapnad —
Allt, utom synden, varder skönt, harmoniskt
I skenet af den enda verldens inre,
I hvilket öfverskriften af Naturen —
De orden: «Allt är god t!» — bli läsliga
Och öfver Nådens verld: «Allt är fullkomnad t!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
