Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ty Kung Björn är stum och
Alltså tiger hofvet.
Men till närmsta mannen,
Herigar, han talar:
«Det går till slut med sångens ädla tider.
För små, för svaga, länge ren vi voro
Att fäderna, de gudaslägtade,
I dåd upphinna. Nu för små vi äro
Att deras storhet fatta ens — och sjunga.
HERIGAR.
Hvem vet, om ej en tid af lägre ära
Upplösas måste och i denna död
Sin ringhet visa, förrn en bättre tid,
En tid af högre ära, framgå kan.
BJÖRN.
Jag vet din dröm — men nu ej mer derom!
Dock ej som gudarnes försvarare
Jag talar så. Må de sin ära sjelfva
Försvara, om de vilja eller — mäkta.
Det säger mannen, som ej fatta kan,
Att sig det högsta skulle bättre visa
I denna helighet, omanlig, dådlös,
Hvars bild — från veklig söder stammande —
Din fordom starka tanke underkufvat.
HERIGAR.
Ej mycket vet jag om den nya läran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
