Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förhärliga! — ja, detta var det slutord,
Hvarvid all synen löstes och försvann.
Han mig förhärliga? — I bön och aga
Jag sökt de fruktansvärda ordens tydning.
Allt annat var mig klart. De öar, länder,
Der Herren genom mig vill tillbedd varda:
Väl visste jag de fjerran länders läge,
Och jag är kommen. Härlighetens hopp
Min moln- och eldstod var på långa färden.
Ej annan härlighet för menskor finnes,
Ej annan kan den Helige oss lofva,
Än att i oss Hans rike seger firar.
Dess bild i tanken var ett blodets dop,
Ej, såsom Nithards, utan synbar frukt
För Kyrkan; men, likt Winfrieds död, en olja
På altarlågan, slocknande i Norden. —
Men hvilken utsigt har ännu sig öppnat
Till annan offerdöd, än den, som spårlöst
I sanden spiller offerdjurets blod?
REMBERT.
Ännu dock mången vänligt sinnad lefver.
Ej sjönk med dessa tvenne allt i grafven,
Ej deras lefnads hela frukt och ande. —
Är Konungen ej sjelf benäget stämd?
ANSGARIUS.
Hur flyktig den benägenhet, som väcktes
Af Ludvigs bref och af hans skänkers glans!
Om lärans helighet han har ej aning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
