Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna sammanställning vara alltför sökt, så torde den dock ej hafva
någon menlig inflytelse på det hela af dikten.
I afseende på det historiska torde för åtskilliga läsare följande
upplysningar vara nödiga. Ludvig, vid sin kröning i Rheims 816 af påfven
Stephanus IV, tillkännagaf sin blinda undergifvénhet för Roms biskop
genom knäfall, skänker och stora förmåner. Sina söner utnämnde han
817 till regenter; Lotharius till kejsare, Pipinus till konung af Aqvitanien,
Ludvig till konung af Baiern. Bernhard, redan 815 konnng af Italien,
satte sig med vapenmakt emot Lotharii kröning. Inningard, kejsarens
gemål, åtog sig att förmå Bernhard nedlägga vapen. På löfte om
försoning begaf sig denne till Ludvigs möte i Chalons och omtalade der hela
planen och de medvetande — Biskoparne Anselm, Vulfold och Theodnlf
— men blef tillika med dem fängslad och förd till Aachen. Bernhard
dömdes till döden 818, men fick den nåd, att hans ögon utstungos, hvaraf
döden snart följde. Hans medbrottsliga afsattes. Ludvigs misstankar
sträckte sig dock vidare, hvarföre hans unge bröder, Drogo, Hugo och
Theodorik (se l-.a S.) insattes i kloster, äfvensom Adalhard och Wala. —
Vid samma tid hade Irmingard aflidit. 819 sammankallades Rikets sköna
döttrar och Ludvig valde till gemål den stolta Judith, grefve Wolfs dotter
från Baiern. — Kort derefter begynde Ludvigs stundom nästan till
vansinne stigande ånger öfver sin grymhet emot Bernhard. Dennes
medbrotts-lige fingo nåd, de oskyldigt misstänkte försattes i frihet och Ludvig sökte
genom offentlig bekännelse och afbön — på mötet i Attigny 821 —
för-gäfves att försona sitt samvete och sina ovänner.
Sjette Sången innehåller nya Corbeias grundläggning och Ansgarii
insättning såsom skoleföreståndare derstädes 822.— Redan Carl den store
hade insett nödvändigheten af unge Sachsares uppfostran till Missionärer
bland sina landsmän samt behofvet af en fast station för den begynda
omvändelsens befordran och bévarande. Han skickade ombud till flera
kloster i Franken och isynnerhet till Corbeia, för att efterforska passande
plats för anläggningen. Adalhard fick då af en Theodrud det svar, att en
sådan plats fanns på hans faders gods Auga. Saken synes ej na, 813,
hafva blifvit satt i verket. — Adalhard den yngre, hvilken efter Adalhard
den äldres förvisning blifvit Ahbot i Corbeia, vände sig till Ludvig om
denna angelägenhet, på parlamentet i Paderborn 815. Bisk. Na tu mar i
Paderborn, inom hvars stift det nu föreslagna stället (Hethi eller Hechi i
Sollingerskogen) var beläget, gaf sitt samtycke. Man arbetade och byggde
der i 6 år samt uppfostrade unga Sachsare. Men under tiden ökades
munkarnes antal der så, att klostret ej kunde bestå i denna ödetrakt.
Adalhard den äldre, hvilken emellertid åter blifvit Abbot i Corbeia, erhöll
då af Ludvig tillstånd att välja en lämpligare plats. Med Wala reste han
då, 822, till det nn valda stället, nära den kongliga staden Hnxter, nn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
