Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wala, det nyas Grefve Varinos, om hvilken berättas, att han till följd af
olycklig kärlek lemnade sin höga plats vid hofvet och gick i kloster.
Åttonde Sången. Tiden är hösten 829. De trenne åren hafva
varit ödesrika både for Riket och för Ansgarius. Genast från mötet i
Ingelheim anträdde denne och Autbert, i sällskap med Harald, sin
missionsresa. Af Bisk. Hadebold i Köln fingo de ett fartyg, hvarmed de
färdades till Dorstadt i Vestfriesland, foro sedan landvägen till Riastri, norr
om Elbe, hvilket Harald af Ludvig erhållit såsom en tillflyktsort under
de ännu fortfarande striderna med Gottfrids söner, och hvarest han
stad-nade under det att Missionärerna gjorde färder in i Danmark och i
Ha-deby vid floden Schley grundade en Missionsskola, egentligen för slafbarn,
som de friköpt eller af Harald bekommit. Kyrkan derstädes säges byggd
redan 827. De fingo der till biträde sig tillsänd munken Withmar från
N. Corbeia. Autbert insjuknade snart och måste återföras till klostret, der
han dog vid påsktiden 829. Hans och Ansgarii innerliga vänskap skildras
rörande af Rembert. T Autberts ställe skickades nu från N. Corbeia
munken Gislemar. Samtidigt hade till Ludvig ankommit K. Björns
sändebud, begärande Christna missionärer. Ludvigs ifver att uppfylla denna
begäran bevisade han genom det ilande budet till Ansgarius, såsom den
afgjordt främste att utföra ett sådant uppdrag.
För Ludvig hade dessa år varit en tid af oupphörliga strider och
förödmjukelser. Under det han till de andliga bortskänker till och med
sina egna arfvegods, samt gör och lider allt hvad de fordra, får han dock
bland dem sina mesta fiender, emedan han ej kan begåfva och lyda alla.
På kyrkomöten i Mainz, Paris, Lyon och Toulouse tillerkännas biskoparna
ett för den verldsliga makten vådligt välde. I Lyon, der dess Bisk.
Ago-bard sjelf förde ordet och understöddes af den stormande Bisk. Hilduin af
St. Denys och den krigiske Abbot Helisachar af Trier, var stridens
hufvud-föremål Ludvigs ochristliga ynnest för Judarna, för hvilken han
isynnerhet af Wala strängt anklagades. Häftigast var dock utbrottet på
Riksda-dagen i Worms, i Augusti 829. Mot de missnöjde andlige, som der
samlades från alla synoder, och mot de förtörnade grefvarna Matfrid och
Hugo, satte Ludvig dessas mest hatade fiende, Judiths gunstling, Bernhard
af Gellona, grefve af Septimanien, hvilken han gjort till verklig
Riksföreståndare samt till Carls uppfostrare och vårdare af det åt denne, med
hans halfbröder Lothars och Ludvigs begifvande men utanPipins hörande,
bestämda rike kring Rhen. Detta gaf utbrott åt harmen. Ludvig kallades
öppet hanrej och galeu, och Riksdagen åtskiljdes efter och under allmän
förvirring. — Detta tilldrog sig omedelbart före de Svenska gesandternes
ankomst.
Nionde Sången. Om sättet af Ansgarii första ankomst till Birka
finnes hos Rembert eller andra ingen närmare skildring. Om hans och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
