Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så att sjelf jag ömkar mig och gråter,
Gäspar han så lugnt och ser på mig;
Gäspar än en gång och vänligt hviskar,
Med en blick, som hädar och förlåter:*
«Ljuft på lifvets mödosamma stig
«Daggens rika manna mig förfriskar,
«Mina veka nerver lifvas åter,
«Och en stilla suckning helsar dig»
En suck! — fatala lön för all min möda!
NOACH.
Ja, vår natur har många, många sidor,
Som man kan läsa i psychologien:
Vi ha en stark gemensam hederssida,
Det dygdens är, om ej moralen ljuger;
Dernäst vi ha en mängd af svaga sidor,
Dock så att en af oss är starkare
I vissa svagheter, än i de andra.
Vill man nu verka något stort med oss,
Så griper man med pædagogisk finhet
Den susceptiblaste af våra sidor.
Så är del; ock med våra grannar, djuren:
De ha ock sina märkeliga sidor,
Dock så, att man är reducerad till de svaga.
Den klara dygden, pligten söks förgäfves,
Och fåfängt sägs till dem: «var ej som djuren!
«Stat upp, förintas i det stora hela,
«Så finner du det hela se’n i dig!
«Var nyttig, lef i dina mödors minne!
vBetänk, mitt herrskap, det är endast dygden,
ffSom genom åldrars vexlingar har skyddat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
