Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gjöt ju sin låga i
Blodets dansar, och
Lefver i bildningens
Dröjande eldfärg;
Lugn vill jag bida,
Har jag ju henne,
straren skall följa hans exempel. Då först skall det förlorade
paradiset åter blomma så utom som inom menniskan.
Bucephal, efter orden: Oxhufvud, så kallad af sitt
rymliga förstånd; Alexanders häst och tämd af honom, samt
der-före, vid en lättfärdig imaginations tyglande till Alexandriner,
ofta nyttjad i stället för den mera ostyriga Pegasen.
Beröm. Klander och beröm, min herre, då det dikteras
af ett passioneradt eller preveneradt sinne, blir förtal eller
smicker. Eljest är det oskyldiga berömmandet en afsigtslös
yttring af subjektets gillande och hyllande föreställning om en
person eller handling. Men som den vise aldrig handlar, talar
eller skrifver utan afsigt, så har ock berömmet en egen art och
mening i hans hand. Han vill dermed verka något godt,
belöna och uppmuntra, och sjelf framlocka en kontrauppmuntran,
som han känner sig så väl förtjena och behöfva. Man har sett
stora ting dermed uträttas; man har sett visa barn, om hvilka
väl ingen utom slägten gjort sig särdeles apparencer, rota sig
tillsammans till en sådan vexelbeprisningsanstalt, och låta den
af mammas lästupp värpta holländska dukaten, med sitt:
Con-cordia res parvæ crescunt, cirkulera ur hand och i hand
så länge, att de till slut sett sina nyp- och skriffingrar
förgyllda, d. v. 8. de hafva så muntrat hvarandra inbördes, att icke
blott de sjelfva, utan diverse andra blifvit så invanda att höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
