Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AR1SISA.
Med förbehåll, att i draperingen
Mitt eget tycke också har en röst. —
Hvad för en jättetafla blir det der?
JAPHET.
Det blir en fond af allegorisk basis.
Ack, ägde jag mojenger som idéer!
Då vore allting möjligt; då i verket
Utfördes, hvad nu målas; då i öster
Man skulle se den gamla tiden ligga
Och ur sin urna gjuta öfver verlden,
Den dunkelt brokiga, ett fradgigt vatten,
Tills allting vattlagdt vore; först på floden
Ur urnans mörka hvalf sågs Arken skrida,
Bred och välsignad med en verld in nuce,
«Ett rankigt skepp på böljan utan flagg,»
Och utan styre, segel, ångor, vefvar,
Dock säkert af en osedd kraft boxerad
Till trygg destination; nu stilla ankrad
Man skulle se den, lik en automat,
Bortkasta ben och armar; se af dessa
Spillnya skutor växa upp, som bära,
Organiskt präktiga, i gömda fröhus,
Oändeliga skutgenerationer,
Tills småningom den stora tidens älf
Symboliskt täcks med fartyg utan tal,
Som ila åt historiens vesterhaf,
An gående i qvaf på halfva vägen,
Än eklärerade, likt aftonsolar,
Triumfiskt öfverskrida horisonten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
