Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPHET.
Lik godt! — ett skepp, ej fördt af slumpens vind,
Men lifvadt af en inre eld, som herrskar
Sjelfständigt öfver vågens element,
Stolt ilande forbi de svaga seglen,
Som efter fåfäng kamp en hamn sig leta,
På färdens mål bedragna. Öfver tiden
Det rår som öfver stormen. Q.valm och dimma
Dess djerfva väg beteckna som kometens.
På hjul det brusar fram, en ny Neptun.
Dess framstam bildad är till drakehamn,
Som mellan jernets tänder sprutar fram
En halfmilsrök, bemängd med vreda gnistor.
Dess fjäll är koppar. Perkinska kauoner
I hvarje por framtitta. Tusen kulor
De i sekunden spy, om så befalles.
Ye den, som står i vägen! — Räds dock icke,
Ty se på drakens nacke, lugn och väldig,
En sjögud står. Mer menniska än bild,
Han vänligt helsar med sin sänkta treudd.
Hans skuldra göms af irisskiftad mantel;
En rik konstellation hans sköte smyckar.
En trippelkrona sluter in hans hjessa:
Fridspalmen, snillets lager, nyttans ek.
På pannan skrifvet står — jag rodnar —: «J a p h e t.»
Kring skeppets rand hans söner stå i rad,
Predikande ditutåt dygd och sanning.
Med gesterna, som orden beledsaga,
De inbördes hvarann magnetisera.
Mot hvarjes maggrop, vetenskapens centrum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
