Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPHBT.
Det är en blind poet vid namn Homerus.
Så ruggig som han syns, är han dock källan
Till en oändlig bildningsström: Historien,
Mythologin och Poetiken vörda
I denna Uf sin far. Ett litet slagsmål,
Till följe af en enleyering, utgör
Den spik, hvarpå han vittra soppor kokar.
Blind och fantastisk sitter han och lyss
På hvad som föregår, och skapar sedan
Af byar städer och af grefvar gudar. —
Fram hjeltetid och vis dig förrn du dör!
(Lampe framhafves, rustad till hand och fot, men
förlägen ända till bryderi.)
Courage, min Lampe! tapperheten vinns ej,
Har man ej mod att vara oförskräckt.
I faran pröfvas hjelten, liksom vännen;
Var hjelte då, min vän, ej stor är faran
Och går snart öfver, är den väl förbi.
Timidité, ett fel, som nu för tiden
Så sällsynt är, att man för rariteten
Ar nästan böjd att kalla den för dygd,
Likvär hos dig så incarnerad tyckes,
Att hvad jag gjort och gör till din förbättring
Är fåfängt pressad svett och spillda mödor. —
Se, darrar ej ditt svärd scÄn strå för vinden! —
En role dock gafs dig, mäktig nog, jag tänkte,
Att lifva upp den mest nervösa slapphet.
Jag är ej Jesuit, och menniskan
För mig är alltid mål, ej endast medel: %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
